Ibland blir man bara förbannad
Jag fattar inte varför det ska vara ett sånt jävla gnäll när jag ber om hjälp. Brukar ju lämna hunden hos mamma när jag jobbar. Detta har ju inte gått nu när hennes hund har löpt.
Ringer henne idag för att stämma av om jag kan lämna Speedy där i morgon då jag ska jobba igen. Hon svarar hör ett jävla kaklande i bakgrunden och tänker att jag ställer frågan fort så hon kan fortsätta med sitt. Nej då ska det ältas och tjatas om att jag inte hört av mig på hela veckan. Varför jag inte bryr mig. Nä jag har ett jävla liv till skillnad från andra, jag jobbar!!
Min gamla klasskompis gifte sig igår och detta är ju hennes jävla primadonna. Har alltid blivit jämförd med henne och idag kom piken igen!! -ja det lär ju dröja innan man får gå på något bröllop på sina egna barn. Du har för helvete bara ett!! Min halvbror e inte ditt jävla barn som du tjatar om!!
Det va så fint i kyrkan igår, klänningen va så fin. Så jävla bra då men jag bryr mig inte!
Sedan kommer slutklämmen på allt
- Du har väll grattat dem??
Ööö nej det har jag inte. Jag jobbar jag har ett liv och dessutom som det inte räckte så har jag tandvärk. Min klasskompis mamma tar då telefonen och frågar om jag vill komma dit. Hör tystnaden som uppstår i bakgrunden. Nej svarar jag, jag jobbar och är inte hemma innan sent. En annan dag kanske så får su se lite bilder kommer då.
Mitt svar blir kort. Jobbar nästan varje dag och på mina få lediga dagar vill jag umgås med min son och riktiga vänner! Det blir helt tyst och i bakgrunder hör jag bara ojsan.
Säger bara sedan jag får kund måste ta det.
Har jag gjort fel? Nä det tycker jag inte det minsta.
Nu e det 39 minuter kvar att jobba sedan får jag gå hem. Lite ont i huvudet med :(
Arg och besviken men inte förvånad
Tack och hej!!
